Hur min första operation blev i ett fransk sjukhus

Ja, ni läste rätt där uppe. Jag spenderade igår kväll lite mer över 6h i sjukhuset för att bli opererat, men det är kanske bättre att ta en grej i taget.

Det hela började med att jag skar mig rejält i fingret i tisdags. Kan säga att det blödde väldigt mycket men med min värdmammas proffsiga hjälp plåstrade hon snart om mig och jag trodde det var egentligen slutet av berättelsen. Men nej, såklart var det inte det. Jag märkte igår under dagen (i onsdags då) att jag långsamt började tappa känseln vid fingret. Det är lite svårt att beskriva det, men tänk er att det kändes som när foten somnar. En kicklande känsla och man vill verkligen inte råka stöta på något när man har den känslan.

Jag berättade det för min värdmamma på kvällen och hon ringde fort till sjukvårdsupplysningen som sa att det säkert inte var något men han ville ändå att någon doktor skulle få kolla på det. Så värdmamman och jag drar till närmaste sjukhuset där man hade en specialstation bara för händer.

Där har vi första problemet. Jag får inte behandlas då jag inte är med min vårdnadshavare. Egentligen är ju mina värdföräldrar mina vårdnadshavare under året men de fick aldrig något officiellt papper som talar om för de att det verkligen har den rätten. Efter en timme eller så löste det sig och en läkare fick kolla på fingret. Efter jag hade beskrivit känslan tvivlade han inte och sa rakt ut att jag behövde opereras.

Jag hade visst träffad en nerv så lyckad jag var. Nu skulle de öppna upp mitt finger för att hitta nerven och sätta den rätt. Sagt och gjort. Självaste operaringen tog väldigt kort tid men mitt finger behövdes söva ner så det hela tog kanske en och en halv timme. Efter det behövde vi vänta igen så att vi skulle få massa viktiga papper och sedan var vi klar.

Klockan halv 3 var jag då hemma och jag låg nästan prick kl 3 i sängen. Hela dagen var verkligen en upplevelse för mig. Att försöka göra säg förstått på franska när det gäller om du kommer känna den där delen av ditt finger framöver eller ej är inte något jag vill göra om dock. Måste dock också påpeka att alla läkare och sjuksköterskor var jätte snälla mot mig och försökte prata så bra de kunde på engelska.

Mitt finger mår bra numera. Har just nu bara ett litet bandage där de opererade och mina händer är fortfarande lite gula från desinfektionsmedlet. Har också ett ganska lugnt helg framför mig vilket är skönt. Ses nästa gång!

Processed with VSCO with hb2 presetProcessed with VSCO with hb2 presetProcessed with VSCO with a6 presetProcessed with VSCO with hb2 preset

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s